-

Julafton

 

Julafton firar vi för att minnas Jesu födelse.

I våran familj är vi inte jätte mycket för att julpynta, vi har en gran och sen brukar vi hänga upp en krans ovanför matbordet samt julstjärnor i fönsterna men det är som det, vi kör inte på med massa utomhusljusslingor eller liknande då min mamma tycker det som blir pråligt. Dagen innan jul brukar Mamma göra julskinka och kvällen innan äter vi en macka med det samt senap på. (det enda i matväg som går att äta av julmaten).

Julaftonsmorgon brukar vi få en julklapp samt en julmust som mamma envisas med att ge oss barn i familjen trots att hon vet att ingen av oss någonsin varit ett så stort fan av julmust. Vi brukar också få apelsiner som jag blir allergisk så fort jag tar i men en tradition är väl en tradition. Därefter bär det för mig av mot stallet för att önska hästen godjul med äpplen, morötter och bananer. Vissa julaftonsmorgnar har vi i stallet farit ut med hästarna utsmyckade till renar på långtur, medans andra hinner ingen med det så då blir det mest bara stallmys. Morgonens presenter brukar oftast nu när jag är äldre innefatta fina kläder som jag har en tradition att använda senare på kvällen, så efter stallet så brukar jag fara hem, duscha och göra mig klar innan släkten kommer och gör oss sällskap.

Resten av kvällen brukar vi kolla på kalle anka, dricka glögg som förövrigt är en otroligt överskattad dryck, för det första är den alltid alldeles för varm och dessutom så har den ingen smak som frestar en. Vi äter julmat och kräsen som jag är så tycker jag inte att det är så speciellt som alla andra tycker.

Min mamma är nämligen alla andra dagar på året väldigt duktig på att göra mat, hon gör riktigt speciella maträtter ofta och provar nya goda recept. Julaftonsmaten är därför ingenting jag frestas av heller, så den har samma effekt som glöggen, man äter den bara för att det känns som ett måste.

Efter middagen går vi över till julklappsutdelning, och som alla andra familjer har vi en jultomte trots att ingen tror på att tomten finns. Det brukar ofta vara min kusin Andreas som spelar en full finsktomte som lider av nått senilliknande.

Sen så brukar jag alltid se den här filmen som heter ”kan du vissla Johanna”. Som egentligen är ofantligt långtråkig men den hör som till på nått vis. Jag har aldrig riktigt förstått varför man måste visa samma saker på tv vart enda år, sen är alla lika upprymda för ”Nu är det kalla anka!” man kan ju liksom hela avsnitten helt utantill, och dom är ju inte heller dom bästa klippen från alla filmer, förutom det från askungen – det äger.

Efter hela tjocka släkten farit så brukar vi öppna den ”stora” julklappen, vilket är den man väntar på hela långa dagen.

Det låter ju som att jag inte är jätte positiv till julafton med alla äckliga drycker, mat och tvprogram. För att om man tänker efter så är ju julafton ganska långtråkigt men det är ju ändå en högtid som man ska genomlida, och ibland kan man ju till och med inse att ens släkt är ganska underskattad.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: