Julafton

 

Julafton firar vi för att minnas Jesu födelse.

I våran familj är vi inte jätte mycket för att julpynta, vi har en gran och sen brukar vi hänga upp en krans ovanför matbordet samt julstjärnor i fönsterna men det är som det, vi kör inte på med massa utomhusljusslingor eller liknande då min mamma tycker det som blir pråligt. Dagen innan jul brukar Mamma göra julskinka och kvällen innan äter vi en macka med det samt senap på. (det enda i matväg som går att äta av julmaten).

Julaftonsmorgon brukar vi få en julklapp samt en julmust som mamma envisas med att ge oss barn i familjen trots att hon vet att ingen av oss någonsin varit ett så stort fan av julmust. Vi brukar också få apelsiner som jag blir allergisk så fort jag tar i men en tradition är väl en tradition. Därefter bär det för mig av mot stallet för att önska hästen godjul med äpplen, morötter och bananer. Vissa julaftonsmorgnar har vi i stallet farit ut med hästarna utsmyckade till renar på långtur, medans andra hinner ingen med det så då blir det mest bara stallmys. Morgonens presenter brukar oftast nu när jag är äldre innefatta fina kläder som jag har en tradition att använda senare på kvällen, så efter stallet så brukar jag fara hem, duscha och göra mig klar innan släkten kommer och gör oss sällskap.

Resten av kvällen brukar vi kolla på kalle anka, dricka glögg som förövrigt är en otroligt överskattad dryck, för det första är den alltid alldeles för varm och dessutom så har den ingen smak som frestar en. Vi äter julmat och kräsen som jag är så tycker jag inte att det är så speciellt som alla andra tycker.

Min mamma är nämligen alla andra dagar på året väldigt duktig på att göra mat, hon gör riktigt speciella maträtter ofta och provar nya goda recept. Julaftonsmaten är därför ingenting jag frestas av heller, så den har samma effekt som glöggen, man äter den bara för att det känns som ett måste.

Efter middagen går vi över till julklappsutdelning, och som alla andra familjer har vi en jultomte trots att ingen tror på att tomten finns. Det brukar ofta vara min kusin Andreas som spelar en full finsktomte som lider av nått senilliknande.

Sen så brukar jag alltid se den här filmen som heter ”kan du vissla Johanna”. Som egentligen är ofantligt långtråkig men den hör som till på nått vis. Jag har aldrig riktigt förstått varför man måste visa samma saker på tv vart enda år, sen är alla lika upprymda för ”Nu är det kalla anka!” man kan ju liksom hela avsnitten helt utantill, och dom är ju inte heller dom bästa klippen från alla filmer, förutom det från askungen – det äger.

Efter hela tjocka släkten farit så brukar vi öppna den ”stora” julklappen, vilket är den man väntar på hela långa dagen.

Det låter ju som att jag inte är jätte positiv till julafton med alla äckliga drycker, mat och tvprogram. För att om man tänker efter så är ju julafton ganska långtråkigt men det är ju ändå en högtid som man ska genomlida, och ibland kan man ju till och med inse att ens släkt är ganska underskattad.

Dagen startades på bästa sätt, uteritt med stallbrudarna. Tokiga hästar och svettiga ryttare, Eller iallafall jag. 

Har mestadels kört markjobb med Suprise den senaste tiden, såsom tömkörning och liknande. Så ridkondisen var inte på topp vilket resulterade i en väldigt trött Elin. Sen var det julklappsutdelning och sen har jag bara varit hemma.  Precis gjort mig redo för sällskapet som snart anländer. Jag är verkligen en jultjej, klär upp mig i harembyxor och ett pösigt linne, lite smink och bara igenomkammat hår. Jag är verkligen engagerad. Senare idag kommer jag att lägga upp ett inlämningsarbete jag skrev tidigare i år som handlade just om Julafton, fick ett A på uppgiften trots mitt bittra skrivsätt. 

 

Håller förövrigt på med hemsidan igen nu, ändrar mig hela tiden på hur jag vill att den ser ut men iallafall så flyttas bloggen dit så småning om.

 

 

Äntligen Måndag igen. Skämt å sido.

Eller egentligen är inte Måndagar så hemska just nu, för Måndagar betyder praktik och min praktik äger.

Så egentligen är det nästan äntligen Måndag. Har varit vaken sen 9 och pluggat historia då jag har prov på Torsdag. 

 

Jag är verkligen sämst på att blogga. Men dom senaste dagarna har jag faktiskt gjort en heldel. Börjat koda en ny fotohemsida då jag äntligen hittat ett bra program, fotat en heldel och även fått lite bilder sålda. Har umgåtts med kompisar och pluggat, varit på akuten med Ida efter hundbett och åkt häst och vagn. Har också hunnit vara sjuk och hunnit göra bort en heldel skolarbeten. Har hunnit motionera och spendera tid med hästen och även skaffa skötare. Har också kollat på utbildningar som träder i verk efter studenten.  Det känns skönt att det enda som är kvar är historieprovet. Ännu skönare känns det att det är lov efter denna vecka, underbara lov. 

 

Jag känner verkligen att jag behöver lov. Behöver stanna upp lite och sluta stressa med allt för att hinna nått. Hatar att stressa samtidigt som jag gillar att ha saker att göra. Men just när det blir så stressigt som det är nu så gör man allting halvdant för att hinna med allting annat. 

 

Det här är sista veckan på praktiken vilket suger, men jag vet ju att efter jul har jag också en bra praktikplats trots att jag gärna stannat på 25an sju veckor till, hade inte varit några problem. 

 

I Julklapp önskar jag mig typ inte så mkt, ungefär som på min födelsedag då jag sa till mamma att det enda jag verkligen kände att jag behövde var en mobilladdare. Presenter var roligare när man var liten, för som det är nu så känner jag att jag har nästan allt jag behöver. Önskar mig lite olika filter till kameran, ett vintertäcke till Surprise (eller det önskar egentligen han sig) och även ett ridhuskort på hällan. 

 

Vilket spritt inlägg känner jag, handlar om allt mellan himmel och gjord, så mkt åsikter att självaste Voltarie skulle vända sig i graven (ja, jag har pluggat för mycket historia). Nu ska jag iallafall dra min inte så fläskiga röv upp ur sängen och göra mig klar inför praktiken.